Versions Compared

Key

  • This line was added.
  • This line was removed.
  • Formatting was changed.

...

Kyselyt on tarkoitettu tiedon keräämiseen potilailta, ja tavoitteena on tunnistaa henkilöt, joilla on kohonnut depressioriski. Tuloksia voidaan hyödyntää tukemaan depression ehkäisyä ja diagnosointia. 

Kliininen hyöty

Kyselyn kliininen hyöty on henkilön mahdollisen depressioriskin varhainen tunnistaminen. Kysely on tarkoitettu aikuisille.

...

Expand
titleSvenska version

Depressionstest (DEPS) MQ-DEPR-786568, Version 01
Enkät om depressionssymtom (BDI-21) MQ-DEPR-181416, Version 01
Två frågor om depression MQ-DEPR-425515, Version 01
DEPS-depressionstest med screeningfrågor MQ-DEPR-631177, Version 01

Image RemovedImage Added

Manuell TF-0065 version 1 (17-11-2020)

1.1      Avsedd användning

Frågeformulärerna är avsett att samla in information från patienter för att identifiera personer med ökad risk för depression. Resultaten kan användas för att förebygga och diagnostisera depression.

Kliniska nyttan

Den kliniska nyttan av frågeformuläret är den tidiga identifieringes av en persons potentiella risk för depression. Frågeformuläret är avsedd för vuxna.

1.2      Säkerhetshänsyn

  1. När du använder depressionrisktestet som stöd för sjukdomsprevention eller för diagnostisera depression är det viktigt att respondenterna identifierar sig med systemet genom stark identifiering. När du skapar en undersökning som inkluderar ett depressionrisktest med mSurvey, välj stark autentisering från autentiseringsalternativen och lägg åtminstone namnet och personnumret i de personuppgifter som frågas av respondenterna.

  2. När du skickar inbjudningar till en enkät via e-post är det alltid möjligt att inbjudningarna går till mottagarens skräppost. Om respondenten inte svarar, vänligen skicka en påminnelse. Om det inte hjälper, kontakta mottagaren och se till att e-post inte har gått till skräppost.

  3. Undersökningen ger endast bakgrundsinformation för diagnos, och diagnos kan aldrig baseras enbart på den information som finns inom depressionriskenkäten.

  4. Om någon allvarlig händelse inträffar i samband med användningen av enheten ska den rapporteras till tillverkaren och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där användaren är etablerad

1.3      Depressionstest (DEPS)

Bakgrund och användning

DEPS Depressionstest (“Depressiontest (DEPS)”) bedömer risken för att utveckla depression (Salokangas et al. 1995). Resultatet och riskbedömningen kan användas som stöd vid förebyggande och diagnos av depression. Höga poäng kan indikera en ökad risk för depression, men diagnosen bör alltid baseras på en läkares bedömning.

Det finns också en version av DEPS Depressionstest: “DEPS-depressionstest med screeningfrågor”. Denna version använder "Två frågor om depression" som screeningfrågor, och ett bekräftande svar på minst en utlöser de återstående DEPS-testfrågorna. Endast DEPS-testfrågor används för att beräkna resultat och trafikljus.

Trafikljuslogik

I risktestet beräknas riskpunkter utifrån svaren på frågorna i enlighet med artikeln av Salokangas et al. (1995). Det maximala antalet riskpunkter i testet är 26 poäng. Baserat på riskpunkterna bestäms trafikljusen som ska visas enligt följande poäng:

  • Röd: över 12

  • Orange: 11-12

  • Gul: 9-10

  • Grön: Under 9

" DEPS-depressionstest med screeningfrågor" börjar med " Två frågor om depression" som ett screeningtest. Genom att svara ”ja” på en eller två av dessa öppnas det faktiska DEPS-testet. Om svaret på båda är ”nej” utförs inte ett mer omfattande test och resultatet är grönt. 

Litteraturreferenser

Salokangas, R. K., Poutanen, O. & Stengard, E. (1995) Screening for depression in primary care. Development and validation of the Depression Scale, a screening instrument for depression. Acta Psychiatrica Scandinavica, 92, 10-16

http://www.terveyskirjasto.fi/xmedia/pgr/DEPS.pdf

Enkät om depressionssymtom (BDI-21)

Bakgrund och användning

BDI-21 Depression risktest (“Enkät on depressionssymtom (BDI-21)”) bedömer risken för att utveckla depression (Beck et al. 1996). BDI-21 är också känd som Beck Depression Survey. Resultatet och riskbedömningen kan användas som stöd vid förebyggande och diagnos av depression. Undersökningen används ofta i screening och befolkningsundersökningar.

Höga poäng kan indikera en ökad risk för depression, men diagnosen bör alltid baseras på en läkares bedömning.

Trafikljuslogik

I risktestet beräknas riskpoäng utifrån svaren på frågorna i enlighet med BDI-21-riktlinjerna (Beck et al. 1996). Alla frågor påverkar. Baserat på riskpunkterna bestäms trafikljusen som ska visas enligt följande poäng:

Poängsättning:

  • Röd: över 30

  • Orange: 20-30

  • Gul: 10-19

  • Grön: Mindre än 10

Litteraturreferenser

Beck, A.T., Steer, R.A., Ball, R., Ranieri,W., 1996. Comparison of Beck Depression Inventories -IA and -II in psychiatric outpatients. Journal of Personality Assessment 67, 588–597.

Två frågor om depression

Bakgrund och användning

Detta depressionstest ("Två frågor om depression") bedömer risken för att utveckla depression. Undersökningen är också känd som PHQ-2. Resultatet och riskbedömningen kan användas som stöd vid förebyggande och diagnos av depression. Undersökningen används ofta i screening och befolkningsundersökningar.

Detta frågeformulär innehåller två frågor relaterade till risken för depression. Mätaren har visat sig vara lämplig för allmän screening inom företagshälsovård och primärvård (Arroll et al. 2003, Whooley et al. 1997). Ett bekräftande svar på minst en av frågorna indikerar depression eller ökad risk för depression. Diagnosen av depression bör dock alltid baseras på en läkares bedömning.

Trafikljuslogik

Ett bekräftande svar på en eller två frågor får trafikljusmätaren röd, annars grön.

Litteraturreferenser

http://www.thl.fi/toimia/tietokanta/mittariversio/81/

Arroll B, Khin N, Kerse N. Screening for depression in primary care with two verbally asked questions: cross sectional study. BMJ. 2003; 327:1144-6.

Arroll B, Goodyear-Smith F, Kerse N, Fishman T, Gunn J. Effect of the addition of a “help” question to two screening questions on specificity for diagnosis of depression in general practice: diagnostic validity study. BMJ. 2005; 331:884.

Whooley MA, Avins AL, Miranda J, Browner WS. Case finding instruments for depression: two questions as good as many. J Gen Intern Med. 1997; 12:439-45.

Skapande av enkät

mSurvey huvudvy öppnas från menyn högst upp genom att klicka på "Enkäten". I den här vyn kan du se alla enkät i din organisation. Om du klickar på enkätnamnet kommer du till den enskilda enkäthanteringsvyn. Klicka på "Ny enkät" för att börja skapa en ny enkät.

Välj önskad enkät i listan. Se instruktionerna för enkäten. Klicka på knappen "Guidance Materials" för att komma till instruktionerna. Skapa ett namn för enkäten. Redigera välkomsttexten och enkätnamnet som visas för respondenten. Ställ in start- och slutdatum för enkäten och SMS-autentisering. Välj den personliga information som respondenten kommer att bli ombedd att svara på (sotu, namn).

När du klickar på “Skapa enkät” skapas enkäten. Bjud in respondenter med en personlig inbjudan via e-post. E-postadresser måste ha en avgränsare, till exempel ett mellanslag, komma eller semikolon.

Respondenternas personliga rapporter kan laddas ner genom att klicka på PDF-ikonen på raden med den personens namn. Resultatvyn visar på en enda skärm för alla respondenter resultatsiffrorna och riskkategorierna beräknade från alla avsnitt i undersökningen som trafikljus.

Betydelsen av symbolerna

Denna produkt uppfyller kraven i direktivet om medicintekniska produkter 93/42/EEC (Directive 93/42/EEC on Medical Devices).

...