...
Kyselyt on tarkoitettu tiedon keräämiseen potilailta, ja tavoitteena on tunnistaa henkilöt, joilla on kohonnut depressioriski. Tuloksia voidaan hyödyntää tukemaan depression ehkäisyä ja diagnosointia.
Kliininen hyöty
Kyselyn kliininen hyöty on henkilön mahdollisen depressioriskin varhainen tunnistaminen. Kysely on tarkoitettu aikuisille.
...
Expand | ||
---|---|---|
| ||
Depressionstest (DEPS) MQ-DEPR-786568, Version 01 Manuell TF-0065 version 1 (17-11-2020) 1.1 Avsedd användningFrågeformulärerna är avsett att samla in information från patienter för att identifiera personer med ökad risk för depression. Resultaten kan användas för att förebygga och diagnostisera depression. Kliniska nyttanDen kliniska nyttan av frågeformuläret är den tidiga identifieringes av en persons potentiella risk för depression. Frågeformuläret är avsedd för vuxna. 1.2 Säkerhetshänsyn
1.3 Depressionstest (DEPS)Bakgrund och användningDEPS Depressionstest (“Depressiontest (DEPS)”) bedömer risken för att utveckla depression (Salokangas et al. 1995). Resultatet och riskbedömningen kan användas som stöd vid förebyggande och diagnos av depression. Höga poäng kan indikera en ökad risk för depression, men diagnosen bör alltid baseras på en läkares bedömning. Det finns också en version av DEPS Depressionstest: “DEPS-depressionstest med screeningfrågor”. Denna version använder "Två frågor om depression" som screeningfrågor, och ett bekräftande svar på minst en utlöser de återstående DEPS-testfrågorna. Endast DEPS-testfrågor används för att beräkna resultat och trafikljus. TrafikljuslogikI risktestet beräknas riskpunkter utifrån svaren på frågorna i enlighet med artikeln av Salokangas et al. (1995). Det maximala antalet riskpunkter i testet är 26 poäng. Baserat på riskpunkterna bestäms trafikljusen som ska visas enligt följande poäng:
" DEPS-depressionstest med screeningfrågor" börjar med " Två frågor om depression" som ett screeningtest. Genom att svara ”ja” på en eller två av dessa öppnas det faktiska DEPS-testet. Om svaret på båda är ”nej” utförs inte ett mer omfattande test och resultatet är grönt. LitteraturreferenserSalokangas, R. K., Poutanen, O. & Stengard, E. (1995) Screening for depression in primary care. Development and validation of the Depression Scale, a screening instrument for depression. Acta Psychiatrica Scandinavica, 92, 10-16 http://www.terveyskirjasto.fi/xmedia/pgr/DEPS.pdf Enkät om depressionssymtom (BDI-21)Bakgrund och användningBDI-21 Depression risktest (“Enkät on depressionssymtom (BDI-21)”) bedömer risken för att utveckla depression (Beck et al. 1996). BDI-21 är också känd som Beck Depression Survey. Resultatet och riskbedömningen kan användas som stöd vid förebyggande och diagnos av depression. Undersökningen används ofta i screening och befolkningsundersökningar. Höga poäng kan indikera en ökad risk för depression, men diagnosen bör alltid baseras på en läkares bedömning. TrafikljuslogikI risktestet beräknas riskpoäng utifrån svaren på frågorna i enlighet med BDI-21-riktlinjerna (Beck et al. 1996). Alla frågor påverkar. Baserat på riskpunkterna bestäms trafikljusen som ska visas enligt följande poäng: Poängsättning:
LitteraturreferenserBeck, A.T., Steer, R.A., Ball, R., Ranieri,W., 1996. Comparison of Beck Depression Inventories -IA and -II in psychiatric outpatients. Journal of Personality Assessment 67, 588–597. Två frågor om depressionBakgrund och användningDetta depressionstest ("Två frågor om depression") bedömer risken för att utveckla depression. Undersökningen är också känd som PHQ-2. Resultatet och riskbedömningen kan användas som stöd vid förebyggande och diagnos av depression. Undersökningen används ofta i screening och befolkningsundersökningar. Detta frågeformulär innehåller två frågor relaterade till risken för depression. Mätaren har visat sig vara lämplig för allmän screening inom företagshälsovård och primärvård (Arroll et al. 2003, Whooley et al. 1997). Ett bekräftande svar på minst en av frågorna indikerar depression eller ökad risk för depression. Diagnosen av depression bör dock alltid baseras på en läkares bedömning. TrafikljuslogikEtt bekräftande svar på en eller två frågor får trafikljusmätaren röd, annars grön. Litteraturreferenserhttp://www.thl.fi/toimia/tietokanta/mittariversio/81/ Arroll B, Khin N, Kerse N. Screening for depression in primary care with two verbally asked questions: cross sectional study. BMJ. 2003; 327:1144-6. Arroll B, Goodyear-Smith F, Kerse N, Fishman T, Gunn J. Effect of the addition of a “help” question to two screening questions on specificity for diagnosis of depression in general practice: diagnostic validity study. BMJ. 2005; 331:884. Whooley MA, Avins AL, Miranda J, Browner WS. Case finding instruments for depression: two questions as good as many. J Gen Intern Med. 1997; 12:439-45. Skapande av enkätmSurvey huvudvy öppnas från menyn högst upp genom att klicka på "Enkäten". I den här vyn kan du se alla enkät i din organisation. Om du klickar på enkätnamnet kommer du till den enskilda enkäthanteringsvyn. Klicka på "Ny enkät" för att börja skapa en ny enkät. Välj önskad enkät i listan. Se instruktionerna för enkäten. Klicka på knappen "Guidance Materials" för att komma till instruktionerna. Skapa ett namn för enkäten. Redigera välkomsttexten och enkätnamnet som visas för respondenten. Ställ in start- och slutdatum för enkäten och SMS-autentisering. Välj den personliga information som respondenten kommer att bli ombedd att svara på (sotu, namn). När du klickar på “Skapa enkät” skapas enkäten. Bjud in respondenter med en personlig inbjudan via e-post. E-postadresser måste ha en avgränsare, till exempel ett mellanslag, komma eller semikolon. Respondenternas personliga rapporter kan laddas ner genom att klicka på PDF-ikonen på raden med den personens namn. Resultatvyn visar på en enda skärm för alla respondenter resultatsiffrorna och riskkategorierna beräknade från alla avsnitt i undersökningen som trafikljus. Betydelsen av symbolernaDenna produkt uppfyller kraven i direktivet om medicintekniska produkter 93/42/EEC (Directive 93/42/EEC on Medical Devices). |
...